Perspektiv

Efter en vecka med andra chefer inser jag (igen) att den största utmaningen man som chef har är balansen när man ska fatta beslut. Det gäller i såväl sak- som personfrågor.

Personfrågor är den helt klart största utmaningen. Man ska förhålla sig till personal, styrelse, omvärld, ägare. Några av dem pratar inte med varandra, några kan man själv inte prata med och alla upplever saker från sitt eget perspektiv. Den enda sanningen är att det inte finns en sanning. Under min utbildningsdag visade jag ett par kortfilmer som vi hade som utgångspunkt för hur vi själva förhåller oss till andra människor i valsituationer, samarbeten och ledarskap.

När jag under en vecka fått höra andras utmaningar känner jag mig inte särskilt ensam. Tvärtom just nu ganska lyckligt lottad. Det betyder inte att det kommer se ut så framöver, men jag tillåter mig ändå att ta en känslopaus. Efter en höst med piratanklagelser, avtalsförhandlingar (där jag vet att det framförts massor med förslag, tex på att lägga ned Filminstitutet) är det dags etablera nya typer av relationer. Jag träffar därför ett stort antal nyckelpersoner för att få höra alla sidor av olika sanningar. Insikten är ju också att sanningar förändras med tid och nya perspektiv,

Filmare har som uppgift att ge nya perspektiv. Filmare behöver också själva nya perspektiv. Mina snack ute i branschen ska förhoppningsvis resultera i öppna samtal med både filmare och andra för utbyte av perspektiv. Om just DU känner att du har perspektiv jag saknar så hör av dig. Klart vi ska träffas!