Jag har inte hunnit blogga ordentligt den sista månaden. Orsaken kan stavas att jag dels varit helt överröst med arbete runt vårt eget verksamhetsplanerande inför 2013, samtidigt som jag har fått hantera uppkomna debatter runt filmer som ”Liten skär…”, Call Girl” och ”Doxwise.
Vid sidan av det har jag som vanligt flängt runt på resor. Ganska jobbigt i längden, men när man väl är på plats är de alltid värda sin tid. Bilderna är från mina olika resor. Jag har bland annat invigt en filmfestival i glasriket, och fick själv både blåsa glas men även en fin middag med Jan Troell. Min farbror Håkan Serners sista film var i regi av just Jan Troell och det kändes väldigt fint att först få prata om den och honom och sedan presentera både Jan och ”Dom över död man” på Folkets Hus och Parker i Emmaboda.
Men mest adrenalin får jag nog ändå av den stundtals så endimensionella debatten runt ”Liten skär”. När jag nu läser att Stina Wirsén stoppar bokförsäljning så känner jag faktiskt att debatten har gått över ända. Med risk för att jag återigen kommer bombarderas av arga mail från läsare uttalar jag mig i frågan (har ju redan skrivit ett blogginlägg i frågan – Vem får känna sig kränkt?).
Jag blir upprörd över att forskare som John Jennings i DN tar så stark ställning, utan att ens ha sett filmen! Och han är inte ensam.
Jennings säger själv i DN; ”– Jag vill inte vara respektlös mot Stina Wirsén, men i mina ögon är hennes Lilla Hjärtat uppenbart rasistisk. Jag förstår att Stina Wirsén hade ett annat, vällovligt syfte och väntade sig en annan reaktion. Men jag tror inte att det fungerar att använda en stereotyp. Vi tror att vi kan rekonstruera dem, men det är svårt att få dem att betyda något nytt. Stereotyper förändras inte, säger John Jennings.”
Han har så rätt i sak, att Stina underskattat den starka laddning stereotypen fortfarande har, och ändå nyanserar varken han eller ett stort antal andra mailskrivare sig inte. Den som sett filmen kan omöjligt påstå att innehållet i den stereotypt tecknade karaktären är rasistiskt. Och Wirséns uppsåt i filmen, att ge alla karaktärer lika värde, har faktiskt också ett värde.
Ingen har tidigare påstått att Wirséns böcker var rasistiska. men då hade man ju också läst boken. Nu förkastar man en film, som bygger på samma karaktärer som i en etablerad, utan att ha sett filmen.
Jag tycker helt enkelt att domen över Stina Wirsén och filmen ”Liten skär” är hård och på gränsen till mobbartad. Även om man känner sig kränkt tycker jag man kan nyansera sig och se till att man inte själv kränker.
Jan Troell
GlasblåsarAnna
a
Anna Serner 
Jag blir faktiskt illamående över den absurda debatten kring Stina Wirséns figurer. Och det är ju rent tragiskt vad det har resulterat i. Stina Wirsén gjorde något konkret för att verka för mångfald i barnkulturen, att inte alla figurer som visas ska vara vita. Det mobben har åstadkommit är exakt det motsatta. Vem vågar nu försöka sig på att visa en mörhyad figur? Hur man än bär sig åt kan man ge sig på att det finns någon som känner sig kränkt och upprörd. Så det är säkrast att fortsätta i invanda spår och enbart porträttera vita.
Jag tycker du är väldigt nyanserad i ditt inlägg. Det måste man väl vara som vd för ett filminstitut. Själv kan jag kosta på mig att vara mer onyanserad i min dom över Stina Wirséns belackare: Usch. Fy bubblan. Far åt pipsvängen, kort sagt.
Tack Jessica,
Och när jag kommer tillbaka till jobbet på torsdag (imorgon är jag i GBG och lyssnar på Helma Sander-Brahms) så ska jag både korrläsa, lägga in länk och bifoga bilderna.
Idag hade jag uppenbarligen för bråttom!