De senaste dagarna har jag pratat mycket om vår organisation. I morse var det uppstartsmöte med Statskontoret som ska analysera oss och vår roll i relation till omvärlden. Något jag som sagt välkomnar.
Igår hade vi också ett personalmöte om lönesituationen på Filminstitutet. Vi har sådana öppna möten om aktuella frågor med jämna mellanrum, allt från händelser i omvärlden som digitalisering eller interna frågor. Alltid roligt och intressant tycker jag att få diskutera med hela personalen. Skrev innan jul att det här varit det roligaste jobbåret hittills i mitt liv. Mycket tack vare att jag får jobba med personalen här.
Löner är aktuellt eftersom vi just haft lönerevision och vi de senaste året gjort ett stort jobb med att kartlägga lönenivåer för våra befattningar för att samma arbete och ansvarsnivå ska värderas lika. Vi har också gjort en jämförelse med omvärlden. Slår man ut det över ligger löneläget för personalen på Filminstitutet under snittet för andra jämförbara kulturinstitutioner. Det tycker jag i grunden inte är rättvist.
En angränsande fråga som jag pratade om i Göteborg förra helgen är nivån på vår administration. Den kommer det regelbundet frågor om i filmavtalssammanhang. Där finns det en gräns på 9% av administrationen. Mycket? Värt att veta är att 90-konton som hjälporganisationer har ett riktmärke på max 25%. När det gäller produktionsstödsavdelningen är jag snarare oroad för att arbetsbördan med många nya fler stöd som ska administreras.
En av våra stora utmaningar är det faktum att i vårt årliga anslag från regeringen sker ingen uppräkning för löner och andra fasta kostnadsökningar, trots att vi följer de årliga revisioner som förhandlas fram på central nivå mellan arbetsmarknadens parter. Faktum är att vi inte fått höjning av våra anslag alls sedan 2006. Det innebär att vårt anslag alltså urholkas för varje år trots att uppdragen är desamma. Vad innebär det i praktiken? En svår ekvation där vi ska få rum med den löneökning vår personal har rätt till enligt avtalen, de ytterligare löneinsatser vi skulle vilja göra för att komma till rätta med snedsitsar, de behov som finns i vår omvärld och inom våra verksamheter, nya uppdrag.
Vi påpekade detta i förra årets budgetunderlag, och kommer göra det igen i årets. Andra myndigheter har uppräkning. Det låter kanske som en formalitet men är alltså en fråga med stora praktiska konsekvenser.
Ja ja. Mycket snack. Det krävs också verkstad. Vi gör bra saker, vi ska göra ännu mer och ännu bättre. Kanske visar Statskontorets analys att vi redan är perfekta, annars ska vi se till att bli så nära perfekt man kan komma. Det hoppas jag vi får lön för.
Anna Serner 
Är administrationen på 9% jämnt fördelad mellan de olika verksamhetsgrenarna eller är det ett snitt? Tänker att det är väl ganska få som har ifrågasatt administrationen i någon annan verksamhet än den som hanterar produktionsstöd? (undantaget möjligen någon enstaka artikel i Aftonbladet om hög intern representation). Tror även att det kanske snarare är mer sådant som tex hög representation, oavsett om det sedan definieras som administration, kommunikation eller något annat – som man eventuellt ifrågasätter. Generellt är väl öppenhet ett bra motmedel mot att det skapas misstankar om ineffektivitet och missbruk – så den här bloggen är ju ett suveränt initiativ, som man bara kunde önskat att tidigare VD:ar också jobbat med. 🙂