I fredags startade Moviement. 19 kreativa kvinnor i ett och samma rum. De kommer ha så kul, tror jag. Önskar att jag kunde gå utbildningen med dem, för det bästa som finns är när man får utbyta erfarenheter med människor i ungefär samma situation som man själv. Men nu är inte utbildningen till för mig utan för regissörer. och det är jag ju inte.
Istället lägger jag just nu ned mycket tid på filmkulturpolitik. Kunskap om vad om är bäst för att skapa en stark svensk film har branschen. Jag åt faktiskt middag med Harry Schein i fredags, och han ansåg ju inte att branschen klarade av det här med att skapa bra film. Om det pratade han i en timme. En helt överväldigande upplevelse faktiskt. Det är en slutproduktion vid STDH av Erik Gavelin. En helt fantastisk Eli Ingvarsson gjorde ett stark Schein-porträtt. ”Den offentliga människan – En middag med Harry Schein”. Förutom att det var en fantastisk föreställning, jag satt hela tiden och ville ställa frågor till den man som skapade både Filminstitutet och filmavtalet, så kändes det väldigt familjärt. Att skapa bra film har alltid varit en utmaning. Att som VD driva det man tror är bäst för filmen tycker inte alla är bäst sätt att göra det på. Jag hade gärna fått språka länge med Schein om vårt jobb och utmaningarna.
Istället språkar jag med många andra i branschen. Det är bra det med. Vi började ju med ett Filmrum den 9 april om filmpolitiken 2020. Vi följer upp det i Almedalen och med en stor branschträff den 16 oktober (boka in det). Vi gör en jämförande studie med sex andra europeiska länders finansieringsmodeller (om vi ska vara europaledande, som filmavtalet har som vision, måste vi börja med att lära oss deras förutsättningar. Och det kan jag redan nu säga, att alla system har sina för- och nackdelar. Det finns inget land jag frågat som tycker det har ett optimalt system.) Parallellt med det har jag skapat en think tank med en samling människor jag tror kan ge oss på Filminstitutet mer kunskap (två producenter – Piodor Gustavsson och Charlotta Denward, två regissörer – Lisa Langseth och Henrik Hellström, en distributör – Jakob Abrahamson, en medieanalytiker – Marie Nilsson, en kulturpolitisk tjänsteman – Sture Carlsson, en från kommersiell TV och tidningar – Kinna Bellander och en finansiär – Tomas Eskilson). Tillsammans ska vi, från Sfi är det jag, Hjalmar Palmgren och Johan Fröberg, med dem träffa fler branschrepresentanter för att försöka bena ut vilka viktiga förutsättningar som behövs för att skapa en stark filmnation.
Harry Schein gjorde mycket ensam. Jag tror man måste göra det tillsammans. Alla olika kunskapsinhämtningar behövs, och en pott pengar till. Det ska bli spännande att se hur långt vi kommit när det är GIFF 2014, en slags deadline vi arbetar efter. Och hur långt filmavtalets förhandlingar har kommit då.
Anna Serner 
Kommentera