Post-festivaltankar

12 Sep

20130912-191009.jpg
Kön till ”Vi är bäst” av Lukas Moodyson.

Just hemkommen från Toronto där jag fått vara med på Lisa Langseths världspremiär på ”Hotell” i en fullsatt 700-personers salong.
Fick också vara med på visningar av Lukas Moodysons ”Vi är bäst”. Fullsatta salonger även där.
I båda fallen en fantastisk publik som inte bara applåderade livligt utan även ställde kunniga, roliga och engagerade frågor. Lukas är välkänd, och älskad, för publiken sedan. Föreställningarna var utsålda långt i förväg. Men att även Lisa, med bara en tidigare film, har en fan-publik säger en del. Toronto-publiken är trogen och har bra minne.
Kul att få vara med och få en chans att hinna prata i lugn och ro med teamen. Mycket får man höra som jag lägger till banken av information om vad som behövs för svensk film.

Jag såg också fin finsk film. ”The Heart of a Lion” av Dome Karukoski var en stor film. Tyvärr då finsk, vilket betyder att den har svårt att få distribution och publik i Sverige. Det kommer säkert även drabba ”Concrete Night” av Pirjo Honkasalo.
Dome, som är en regissör som skapar filmer som uppskattas av en stor finsk publik är helt okänd i Sverige. Jag hoppas denna film får distribution, det är en mycket bra film om hur en finsk nationalsocialist får nya perspektiv och omvärderar sin ideologi.
Pirjos film är en mycket mer konstnärlig film, som är enormt vacker. Helt i svart-vitt.
Vad är det med oss svenskar som avfärdar så mycket film? Vi ser så mycket amerikansk film men är helt omöjliga att få till biograferna för nordisk film (ja, bortsett från viss dansk då).
Man skulle önska att fler var nyfikna på dessa finska filmer. Nu har de svårt att få distribution eftersom de flesta distributörer och biografer är kommersiella.
Vi skulle behöva biografer som skulle fungera som gallerier, där skulle Pirjos film visas. Och vi skulle ha en öppnare publik, för Domes film är en bred och angelägen film.

3 svar to “Post-festivaltankar”

  1. Jessica september 15, 2013 den 4:28 e m #

    Hur får man folk att våga prova en finsk film? Jag tror tyvärr inte att det är så enkelt som att annonsera mera. Det handlar mer om grundläggande attityder till film, sådant som man får med sig hemifrån. Många som mest går på storsäljande actionfilmer är överdrivet misstänksamma mot allt som har den minsta doft av ”finkultur”. Och finsmakarna är överdrivet snorkiga mot det som är populärt. Den här indelningen i brett och smalt, fult och fint ställer till mycket skada. Om vi kan lägga fördomarna åt sidan från båda håll tror jag det är en bra början. Bejaka spännvidden, ta till vara på nyfikenheten. Fördöm inte den som gillar amerikansk film. Dela entusiasmen men passa på att tipsa om en bra actionfilm från ett annat språkområde. Så bygger man broar tror jag.

    Jag utvecklar mina tankar om detta lite mer i ett blogginlägg:

    http://thevelvetcafe.wordpress.com/2013/09/15/musings-on-the-daunting-task-to-persuade-a-theatre-audience-to-try-a-movie-from-finland/

  2. Anna Serner september 16, 2013 den 6:32 f m #

    Kunde inte sagt det bättre själv!

Trackbacks/Pingbacks

  1. Musings on the daunting task to persuade a theatre audience to try a movie from Finland | The Velvet Café - september 15, 2013

    […] came to think about this as I read a recent blog post by Anna Serner, CEO of the Swedish Film Institute. In the post she expressed her frustration over […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: