Igår hade vi nystart för mångfasldsarbetet på Filminstitutet. Efter Guldbaggegalan fick vi verkligen energi att lägga i en högre växel.
Hynek Pallas skriver klokt i TVdags om risken med att mångfaldsplaner blir tandlösa. Det vill vi verkligen inte. Därför
startade vi upp med ögonöppnande och energigivande insikter från Josette Bushell Mingo, Jonas Franksson och Janne Göransson.
All tre delade med sig av insikter av fördomar och diskriminering inom rasism, funktionsuppsättning och HBTQ-frågor.
Mångfald handlar ju om mycket, och vi alla har vår egen relation både till att känna oss förtryckta, vara i minoritet och diskriminerade. Men det finns grader. Jag själv fick en otrolig insikt och ödmjuk insikt om hur relativa mina identitetskriser har varit när jag såg Esther Martin Bergsmark film ”Någonting måste gå sönder” (även hans tidigare ”Pojktanten” förstås).
Och jag tycker Jonas Frankssons avsnitt i CP-magasinet (det är bara 7 minuter långt – se det!) om hur man skildrar funktionsuppsatta (som han väljer att uttrycka det), genom intervjun med Annika Lantz. Det är humor och satir på hög nivå, när han får oss att generat skratta – åt oss själva! och där någonstans börjar det. Vilka privilegier har var och en av oss, vad kan vi göra för att öka vår medvetenhet om dom? Och hur kan vi på Filminstitutet arbeta för att de berättelser som skapas som vi ger stöd till, eller visar, eller rekommenderar, eller köper hem litteratur om är kvalitativa skildringar utan stereotyper som befäster fördomar.
Vi är inte ensamma om att ha ett ansvar. Men vi försöker nu alla tillsammans ta det, på riktigt. Gårdagens samtal var bara inledningen. Men i varje fall jag fick stor lust till fortsättningen.
Anna Serner 
Hej Anna Serner
Med anledning av Filminstitutets nyvunna energi och goda vilja att arbeta för mångfald – så skulle jag vilja komma med ett förslag om att byta ut den sida på er hemsida som heter ”våra stöd”. När jag som kvinnlig filmarbetare (med viss förhoppning) klickar på den sidan – Vad får jag upp? Jo, först en bild från filminspelningen av ”Snabba cash” där jag räknar till 13 män och 2 kvinnor.
– Rubriken ”Beviljade stöd” representeras av 6 manliga ryggar (möjligen ngn. av ryggarna tillhör en kvinna )
– På detta följer en äldre man med en fågelholk trots att rubriken inleds med ”Mammor … ”
– Slutligen ”Våra stöd för ett rikare filmliv” . Vad/vem Dominerar bilden? Jo, en Man. En Naken Man.
Jag måste gå ut i köket och göra en kopp kaffe innan jag fortsätter läsa om dom stöd man kan söka. Känner mig så nedslagen. Tänker: Är det nån idé att bläddra vidare ? Kvinnlig filmarbetare … OCH inte alls ung!
Vanja Sparrman
Jo, Vi får lov att hjälpas åt … då blir Allt bättre för Alla …
Hej Vanja,
Tack för hjälpen. Nu är det åtgärdat, naturligtvis ska bilderna spegla en mångfald!