Efter en tid av hektiskt arbete med resultatredovisning och budgetunderlag har jag inte hunnit blogga.
Men nu är det gjort och jag har även hunnit ha semester. Tillbaka kommer jag för att ha två dagar med hela chefsgruppen. Vi är ganska många chefer, 16 st, och med många olika uppdrag. Filminstitutet förknippas gärna med produktionsstöd för ny film, men vår verklighet är att det bara är ca 15% av personalen som jobbar just med det. Övriga jobbar med alla andra uppdrag vi får från kulturdepartementet. Varje verksamhet är djupt specialiserad; som biblioteket, filmlaboratorium, utlandsfestivaler eller film i skolan. Cheferna jobbar alltså med helt skilda saker, men alla handlar om film och vi ska ändå jobba ihop.
Att i två dagar få prata igenom våra processer och arbetssätt är ovärderligt. Vi måste jobba åt samma håll och med varandra som resurser.
Och har man något som film som kärnverksamhet behöver man inte så mycket mer för att skapa en vi-känsla. Vi delar konferensgård med en grupp som inledde med att sätta på sig samma röda väst för att skapa sammanhållning… Den dagen vi behöver göra samma sak vet ni att något gått snett.
En annan kul tillsammans-faktor är att ”100-åring som klev ut genom fönstret och försvann” nu setts av mer än 1,5 miljoner på bio. Bästa siffran på mer än 20 år! Verkligen kul att en icke-amerikansk film blivit en så stor gemensam filmupplevelse. För vi behöver ju det, samlas runt lägerelden och uppleva tillsammans och få gemensamma referenspunkter om vårt samhälle och inte bara det amerikanska.
Grattis oss och grattis hela Felix Herngren-gänget!
Anna Serner 
Kommentera