Åker hem från ännu ett nedslag på filmfestivalen. Idag träffade jag journalister från världens alla hörn som fått upptäcka Trollywood, möta svenska filmare och höra om svensk jämställdhet. Fått med mig deras glädje och upptäckarlust. De är imponerade av svensk film och svenskt filmklimat!
Förra helgen såg jag däremot film själv. En amerikansk av italienska regissören Luca Guadagnino, ”The Bigger Splash”. Tyckte mycket om. Hör väl hemma mest i kategorin bred kvalitetsfilm, vår efterlängtade position.
Och där är nog varken Måns Månssons ”Yarden” eller Sara Broos ”Speglingar”. Men icke desto mindre är de två så vackra filmer. Bengt Ohlsson gillar nog inte tematiken; arbetarklass och livsöden. Livets utmaningar. Vilket gör att de filmerna verkligen berör, ifrågasätter och reflekterar. Något bra i min värld. Men vi är alla olika.
Jag hann också se ett gäng kortfilm i Startsladden. Vilken nivå! Sällan har väl juryn haft ett så svårt val. Om de filmerna speglar svensk films kvalitet, vilket jag faktiskt tror att de gör, så går vi en ljus framtid till mötes. Bredd i berättelser, humor, svärta och igenkänning.
Nu laddar jag för Berlin. Där har svenska filmare blivit inbjudna till alla sektioner. Vi har nio filmer med, och det är dubbelt så många som resten av Norden tillsammans. Så bort med säck och aska nu. Svensk film är något att vara stolt över! Låt oss se på svensk film från sin bästa sida ett tag.
Anna Serner 
Kommentera