Two thunders, no theft 

29 Apr


💥 BAM 💥 så händer det. Efter tre filmer i officiella programmet i Cannes så är Ruben Östlund i tävlan. Det är fantastiskt för Ruben, Erik Hemmendorff och resten på Plattform. Deras extrema målmedvetenhet, starka vilja och stora talanger har fått utdelning. Stort grattis till Ruben och alla andra, och stort grattis till svensk film. För framgångsförebilder behöver vi alla.

”If you can see it, you can be it”, som Geena Davies Institute myntat det. (I deras sammanhang avser det hur kvinnor är porträtterade på film. Oftast som stöttande partner, sexobjekt, mamma eller bara lite allmänt obetydlig. Sällan som chef, expert, filmskapare eller betydelsefull i sin egen rätt.) Kan du se att andra kan få framgång, framstår framgång som möjlig. Därför är framgång så viktigt för svensk film.

Jag var i Sydney i veckan, inbjuden av FFS Film Festival. (Betyder inte For Fucks Sake, vilket i och för sig är en rimlig översättning efter många års kamp, utan For Film’s Sake.) För filmens skull behöver alla röster ha samma chans att få våra pengar. För kvalitet kommer av att vi tar tillvara på alla talanger, och ju fler talanger, ju större bredd och även större möjlighet till spets.


Och utan att stjäla Rubens thunder, hans framgång är verkligen bara hans, så vill jag ändå hävda att att det arbete vi gör med jämställdheten skapar just både bredd och spets. De senaste fyra åren har Sverige haft fler filmer i officiella program på de bästa festivalerna än någonsin förr. Över hälften av filmerna hade kvinnliga regissörer. När dessa talanger fått chansen att komma in i sidosektioner ett antal gånger så kommer en och annan film få tävla.

Vår ambition är att Sverige inte ska ha en film i tävlan i Cannes eller Berlin bara vart sjuttonde år. I framtiden ska spetsarna komma mycket oftare och regelbundet. För att nå dit krävs att jämställdhetsarbetet upprätthålls, och att vi når en bredare representation även av andra diskriminerade röster. Då kommer vi få en bred stabil bas som kan ge oss dessa fantastiskt inspirerande toppar som Ruben Östlund och The Square är. Allt behövs. Men framförallt behövs tron på att talang ligger i individer och inte i kön eller hudfärg. Först då når vi så hög kvalitet vårt land förmår.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: