Trudeau-taggad?

20 Mar

Min dotter skickar ett mess mitt i samtalet mellan Marcus Wallenberg och Justin Trudeau. Om ett par timmar ska jag själv leda en panel om Kanadas integrationspolitik. Klart jag är taggad!

Jag är medtagen på en resa i SEBs regi. Med på resan är företagsledare för sextio av Nordens största företag. Med hjälp av det kontaktnät familjen Wallenberg har får vi ta del av tre dagars seminarier på högsta nivå. Premiärminister Trudeau deltog två gånger. Han höll två tal. Han deltog i ett en timmes långt samtal som alla deltog i. Hans brinnande engagemang för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, med en tydlig vision, var mycket inspirerande. Han nämner själv i mitt lilla klipp hur han tänker sig vägen, genom jämställdhet, klimatarbete och affärsutbyte.

Vid sidan av Trudeau deltog minst fem andra ministrar. Jag själv hade förmånen att leda Minister Ahmed Hussen, själv flykting från Mogadishu, Somalien. Yngst av sex syskon och med en pappa som var långtradarchaufför har han gjort en enorm resa via Kenya och flyktingläger tillKanadas regering.

Med i panelen var också Tareq Hadhad, även han flykting. Han kom från Syrien (via Libanon) till Kanada 2015. Hör hans berättelse här om hur han och hans familj byggt ett företag, Peace by Chocolate, på bara två år. Med hjälp från civilsamhället ger han nu tillbaka till civilsamhället. Genom att som princip försöka anställa flyktingar och immigranter och ge dem samma möjligheter som han själv fått. Utöver dem journalisten Doug Sanders som bevakat politik i hela världen de senaste tjugofem åren. Han har fått deras motsvarighet till Pulitzer Prize inte mindre än fem gånger.

En imponerande panel att leda. Inom ett område som naturligtvis inte är min specialitet, integrationspolitik. Med vår numera välbeprövade metod att låta panelisterna utgå från en scen ur en film som får symbolisera vad de vill få fram känns det dock som att jag skulle kunna leda i vilket ämne som helst. Filmernas illustrationer blir så levande att alla samtal därefter blir tydliga, lyssnande och intressanta. Minister Hussen valde en scen ur Ai Wei Weis’ dokumentär för att visa omfattningen av flykt i världen. Och att alla länder, både regeringar och civilsamhället, måste hjälpas åt. Både genom att ta emot och att hjälpa på plats. Han beskrev hur Kanada lånar ut pengar vid sidan av att ge bidrag, både på plats i flyktingområdena, samt i Kanada. För att integration är politik men att flyktingar och immigranter måste ges chans att själva integrera sig.

Doug Saunders valde en scen ur den kanadensiska filmen The Cabbie, regi Jean-Francois Pouliot. Han ville visa att även i Kanada har man, både trots och tack vare sitt poängsystem, världens mest välutbildade taxichaufförer. Han ville visa att integration inte fungerar i alla lager. En läkarexamen i Indien räcker inte i Kanada, ytterligare utbildning behövs för nya legitimationer i olika yrken. Han pekade också på att Kanada ibland skjuter över målet. Deras urvalsmetodik plockar russinen ur kakan, när behovet ofta är arbetskraft för själva kakan.

Tareq valde filmen The Majestic med Jim Carrey. Han ville visa att hans nya lokalsamhälle sett honom som människa och stött honom på alla sätt. Hjälpt till med bostad, möbler och köpt deras choklad. Att utan alla privata insatser skulle de aldrig kunnat etablera sig så fort. Det verkar verkligen vara så att i Kanada sponsrar var och varannan privat familj (med möjlighet) nyanlända. Utan ekonomiskt stöd tar de sig an en nyanländ familj i ett år. Det allmänna hjälper bara till med kontakten till de nyanlända. Även i Sverige har vi sett detta, men i oändligt mycket mindre utsträckning. Det vore intressant att förstå orsakerna till skillnaderna.

Idag på morgonen surrade det runt frukostborden. Alla ovan pratade film, alla pratade med engagemang och passion om integration. Om hur de som stora företag (som AstraZeneca, Alfa Laval, Getinge, Autoliv, Stena-koncernen, KTH osv osv) kan hjälpa till. Ta in trainees, engagera sig, bidra. Konstruktiva tankar och idéer om hur vi snabbt får in alla i vårt samhälle.

Och däremellan samtal om filmer som de sett eller vill se. Hur de tyckte det var så fantastiskt att få se klippen.

Om jag var taggad innan, så är jag än mer taggad efteråt. Det finns ju hopp!

Ett svar to “Trudeau-taggad?”

  1. Annica Liljeblad mars 20, 2018 den 5:34 e m #

    Hoppet lyser igenom din redogörelse för detta engagemang som pågår utan att man visste om det. Förrän nu. Tack Anna!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: