Igår spenderade 50 personer från branschen en heldag med kulturdepartementet och oss, delar från Filminstitutet, för att summera höstens samtal för vägar för filmen.
Det var en dag där både konstruktiva förslag kom fram, men blev också ett slags nödrop för mer pengar. Kulturdepartementet upprepade sina inledande ord från oktober, att behov av mer pengar måste specificeras och argumenteras för. Något som kvarstår att göra.
Annat som branschen var enig om var filmens, eller den gestaltande rörliga bilden, vikt som kulturbärare. Som ses av så många, hjälper så många att förstå den samtid som vi lever i och hjälper så många att förstå sig själva och varandra. Att filmen därmed har en central plats i ett demokratiskt samhälle. Och för att kunna utvecklas i takt med samtiden behöver regelverket öppenhet och flexibilitet.
Filmens roll inte minst för unga medborgare, som ska spegla sig i filmen eller berätta sin berättelse via film, framhölls. Filmen i skolan, skolbio, MIK (Media Literacy) lyftes som viktig verksamhet.
Piracy framhölls som ett stort problem för filmarnas överlevnad.
Det kom fram helt nya förslag på sätt att få in nya pengar.
– Kapitalbranschen själva anser att filmbranschen generellt är dåliga på att sälja in sig själva och sinaprojekt. Någon påpekade också att branschen är dåliga på att driva sin näring genom ex PR. Personen drog paralleller med besöksnäringen som för bara 10 år sedan var anekdotiska besöksplatser, som en lift i Jämtland eller ett pensionat i Skåne. Med ett samlat grepp har man inte bara lyft kompetensen inom näringen utan även fått politiker att engagera sig. I senaste valrörelsen framställdes besöksnäringen som en viktig näringspolitisk gren.
– Förslag på en statlig Filmfond, som komplement och inte alternativ till mjuka stödmedel.
– Ett slags IFA (Invest in Film Agency) där man kunde inrätta neutrala rådgivare som kunde vägleda kapitalbranschen att tidigt komma i kontakt med intressanta filmprojekt lämpliga för deras syfte med investering. Rådgivarna kunde också arrangera officiella pitcher för kapitalbranschen.
– Offentliga biografer i hela Sverige. Som ett Riksteatern med en fast scen och turnerande filmer.
Det kom i övrigt fram förslag som var mer kända och som riktade in sig antingen på hur stöd kan se ut till produktionsbolagen eller hur de selektiva stödens utformning behöver ändras. Det kom också fram förslag på stöd som kan anses marknadsstörande, dvs regler som skulle påverka marknaden frihet.
Produktionsbolag, eller producerande enheter (regi, manus, producent) behöver stöd som inte är kopplade till specifika produktioner.
Andelen mjuka stödmedel behöver öka.
Efterhandsstödet behöver bli fönsterneutral.
De selektiva stöden behöver både vara öppna och flexibla men samtidigt ha tydliga mål.
De ska sikta på hög kvalitet. Konsulentsystemet behöver utvärderas och utvecklas.
Kravet på mångfald skapar kvalitet, men utmanar samtidigt systemet eftersom andelen pengar inte ökar.
Avslutningsvis kom önskemål på att politiken ska skapa ordning i marknaden genom beslut som marknaden i princip skulle kunna klara själva men som alla vet att den inte gör i dagsläget;
Det svarta fönstret (som fönsterneutraliteten döptes om till) ska regleras bort.
Offentliga stöd ska vara plattformsoberoende.
Stöd till offentliga biografer och uppstart av biografer på viktiga orter.
Kulturstöd för publiken genom ett bibliotekssystem för film eller offentlig Filmklubbkort.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att förslagen inte bara berör kulturdepartementet utan även justitie-, utbildnings, närings- och finansdepartementet.
Nästa steg är att kulturdepartementet ska sammanfatta alla anteckningar och skapa ett underlag som ska skickas på remiss. Efter remissrundan förbereds ett politiskt beslutsunderlag. Branschen inbjöds att fortsätta skriva eller höra av sig med förslag.
För oss på Filminstitutet handlar det om att göra det bästa vi kan med rådande regler. Vi har redan initierat en översyn av mångfalden i svensk films berättelser (presenteras under GIFF), vi ska se över konsulentsystemet i dialog med branschen, inleda en dialog med departementet och branschen om stöd till start av komplementsbiografer, analysera Automatstödet samt ha fokus på Barn och Unga under 2015.
Branschen kan börja ta tillvara på de tillfällen till gemensamma samtal som ges för att formulera sina visioner och behov. Nästa som kommer upp är GIFF, det finns Filmrum, Malmö Filmdagar och Luleå Filmkonvent. Film kanske kan bli lika attraktivt som besöksnäringen? Med lite mer PR-arbete borde filmen slå så mycket högre eftersom den angår så många fler.
Vi har alla lite att bita i med andra ord. En inspirerande höst går därmed in i lite vinteridé under jul. Sedan är det full fart framåt!
Anna Serner 