I väntan på…

​​

I väntan på  Jultomten, ett nytt filmår, Guldbaggen, Göteborgs Filmfestival och Oscars så lagar jag julmat och tänker på vad jag tar med mig från 2016.

1, Att jag har ett kul jobb med världens roligaste julfester. Ovan en film från årets julquiz, förstås filmer i centrum. I år vilken musik och film var det? Vi låter alltid de nyanställda göra julfesten. Det skapar utan ansträngning alltid en ny typ av fest, det ger alla en chans att veta vem som blivit nyanställd de året och avslutningsvis… Alla gillar att ge de nyanställda en chans att göra bästa festen, en samlad positiv energi alltså. 

2, Årets snackis blev Skam, den norska serien. Deras målgrupp var 16-18 åringar. Det finns 64.000 norska ungdomar i den åldern. Den första  webbisoden hade 24.000 tittare och den sista hade drygt 2.400.000, och det ökar i takt med snacket. Produktionens egna analys om framgången är att de hade gjort en gedigen research i målgruppen. Massor med intervjuer med ungdomar. De kunde vara helt kompromisslösa i manusskrivande eftersom målgruppen var så väldefinierad. Alla är intresserade av hur framtidens vuxna tänker…

3, Ett dåligt bioår för svensk film, samtidigt som drygt 1,7 miljoner svenskar valde att se En man som heter Ove. Publiken finns för svensk film alltså även om vår prognos  bara är 16-17% för 2016. Samtidigt är 2016 ett fint festivalår. Under perioden 2013-2016 har Sverige haft den bästa festivalperioden sedan vi började föra statistik. Bra för svensk films varumärke!

4, Sista året med Filmavtal. Nu börjar en ny era. Det första branschrådsmötet känns hoppfullt inför framtiden. En försiktig optimism kunde skönjas hos dem som var med. Det kanske går att prata med varandra på nya sätt trots allt?!

Vi får se. God Jul och Gott Nytt. Vi hörs på det nya året. 

Les Arces Film Festival gör det!

På väg hem från lyxig jobbresa till franska alperna och filmfestivalen i Les Arces. Att få kombinera kul jobb med kul sport, det är kul!

På plats på festivalen träffade jag utvalda och glada svenska filmarna Johannes Nyholm och regissörsparet Måns Månsson och Axel Petersén. De var två av de sexton work-in-progress som utvalts att presentera sig inför sales-agenter och distributörer för ytterligare finansiering och samarbete. Dessutom tävlade de om 50.000€ i prispengar från Eurimages. Ända tills att de inte vann priset var alla mycket nöjda med festivalen. Priset däremot gick till ett spansk sci-fi-projekt som jag inte alls såg storheten i.
Själv var jag inbjuden för att delta i en panel eftersom temat för årets festival var kvinnliga regissörer. De har till och med lyckats ha 50/50 i tävlan. Som första festival i världen (som inte är uteslutande för kvinnor)? 

Rättelse! Nej, inte alls. De senaste tre åren har till exempel Göteborgs Filmfestival lyckats med det i tre av fyra tävlingskategorier, har jag blivit upplyst om. Så har de ett gott rykte också!

Festivalen hade gjort en intressant jämförande studie (länkar när den finns tillgänglig) om relationen antalet biopremiärer i alla europeiska länder med kvinnliga regissörer, i relation till utvecklingen av antalet över år och om länderna i fråga har någon handlingsplan eller policy.

Sverige har den bästa utveckligen av antalet kvinnliga regissörer (det var därför jag var där). Intressant att ett land som Danmark, som ännu inte har bestämt sig för någon policy, har en av de sämsta i Europa. De har även bland den sämsta bilden av debuterande eller uppföljande regissörer, medan de ligger högt i topp på etablerade kvinnliga regissörer. Där ligger Sverige däremot dåligt till.

Mer måste göras ansåg alla. Vi bjöds in till workshop av Le Deuxieme Rergards och festivalen för att komma med idéer om vad som kan göras.

Med var

Frédéric Corvez – Sales Agent, Distributör, Frankrike

Diana Elbaum – Producent, Belgien

Jessica Hausner – regissör, manusförfattare, producent Österrike

Agnes Kocsis – regissör, manusförfattare, Ungern

Danièle Thompson – regissör, manusförfattare, Frankrike

Fien Troch – regissör, manusförfattare, Belgien

För les Arcs Films Festival

Fabienne Silvestre Bertoncini – France – fbertoncini@lesarcs-filmfest.com

För Le Deuxième Regard

Geoffroy Grison – regissör, manusförfattare, klippare, Frankrike

Anna Ciennik – producent Frankrike

Flera bra idéer kom upp. Vi ska ses igen i Cannes – då kanske det blivit mer konkret!

Stolt över både utmärkelse och motivering

Att få pris är fantastiskt. Det är aldrig ett vetenskapligt baserat val, utan subjektivt. Men bara att några anser att jag ska vara Årets Förebild räcker för mig. Och motiveringen var pricken över i:et!

Motivering Årets förebild

Det sägs att tro kan förflytta berg, men ska man verkligen få något gjort krävs makt och mandat. Och att man tar sitt uppdrag på största allvar. Det har årets förebild gjort. Med kvaliteten som riktmärke har hon sett till att fler får röst och på så sätt gjort upp med gamla dammiga sanningar. Internationellt är svensk film därmed inte längre synonymt med nakna kvinnor, sexscener eller män som gör upp med sina faderskomplex. Nu är svensk film högkvalitativ, mångfacetterad och jämställd. Och hela världen vill veta hur hon gjorde. Årets förebild är Filminstitutets vd Anna Serner.

Ännu en historisk dag

Igår samlades, för första gången i historien, de personer som blivit nominerade för att ingå i de råd som vi startat, enligt uppdrag i filmpropositionen Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik (SFS 2015/16:132).
Det var en spänd och försiktigt förväntansfull stämning när alla skulle träffas för första gången. Råden, som konstituerar sig själva samt väljer sin egen ordförande inom ramen för de personer de själva nominerat, tog beslut om mötesdatum (11 maj och 9 november) och planerade alla snabbt extra möten.

Dagen avslutades med gemensam middag. Nästa steg är att styrelsen ska ta beslut om rådens sammansättning den 15 december.

Vi är alla nu trötta men både glada och förväntansfulla.