Almedalen, så mycket mer än rosémingel. Så mycket mer än behov av anonyma alkoholister, faktum är att årets trend var alla alkoholfria mingel med enbart vegetariska snittar. Medierna är fyllda av allt som sker politiskt och i samhället, men i mitt FB-flöde är det fortfarande fullt av fnys och hån om rosémingel. Jag var på två i år. På båda mötte jag viktiga maktpersoner som jag hoppas ni får möta i ett Filmrum framöver.
Och Filmrum hade vi även i år. Om hur film och rörlig bild används av terrorister. (Se här) Syftet med seminariet var att lyfta bristen på filmkunnigheten i lärarutbildningarna. Både lärare och elever måste lära sig tolka och förstå film, lika mycket som de nu lär sig tolka och förstå ex en dikt av Karin Boye. Med på scenen var (som du kan se ovan) bl.a. Ewa Thorslund, direktör på Medierådet som har det nationella ansvaret för MIK-frågor. Det pratas mycket om källkritik och informationssökning när det kommer till MIK. Betydligt (inget) om tolkning och förståelse av budskap. IS har förstått filmens kraft, en kan fråga sig när Utbildnignsdepartmentet ska förstå den. För det är på lärarutbildningar det måste börja, i lärarnas kunskap och möjlighet till fortbildning.
Jag var också inbjuden till Drivet, en podcast riktad till främst kvinnor tidigt i sina karriärer. Det blev samtal om karriär, ledarskap och jämställdhet. Som vanligt fortsatta samtal i reklambyrån Garbergs trädgård där intervjun sändes. Gamla kollegor från reklam- och tidningsvärlden var på plats. Men även nya bekanstaskaper inom film.
Det är lätt att glömma varför Almedalen skapades, partiledartal, i myllret av andra tal. Jag hann se två. Vissa hade mer tur med vädret än andra, vilket alltid ger mer folk. Men inget solsken i världen råder bot på tal som mer är pajkastning än visioner. Den tiden är förbi när partier satt i 40 år och verkligen med rätta kunde anklagas för felbeslut. När dagens regeringar och oppositioner kastar paj på varandra drabbar det lika mycket dem själva. Vanligtvis har de själva varit i regeringsställning så nyligen (eller just nu) att de har ett beslutsfinger med i spelet. Jag som väljare är hjärtligt trött på blamegame, jag vill höra hur partierna vill skapa vår framtid!
Den framtiden ska dock vara utan politiska partier eller rörelser som aktivt för en rasistisk politik. Jag blev intervjuad av Kulturnyheternas Oskar Anesten efter min och Magnus Aspegrens, VD Riksteatern, debattartikel inför Almedalen riktad till de politiska partierna. Vi anser att de borde implementera FNs (av Sverige undertecknade) förbud mot rasistiska partier. Ingen respons för artikeln, men vi får väl upprepa frågan. På plats i Almedalen blev frågan tydlig först mot slutet. Skönt att den inte tog mer plats. Vi har ju faktiskt annat att prata om!
Jag missade förstås många spännande samtal i år, som blivit snackisar. Bland annat ett mellan Antje Jackelén och Jan Eliasson om moral. Påminner mig om att Almedalen inte är det enda forumet för samtal och dialog. Vi har tex Filmrummet. Där ska Hans Brun i höst fortsätta att prata terror och asymmetriska konflikter utifrån filmer han valt. Kommer i Cinematekets program för oktober/november.
Sommarens slut (har den ens börjat?) är alltså inte bara dålig. Mycket spännande väntar i höst, men till dess tar vi semester.
Anna Serner 