Lite humor och lite kul

Jag börjar tackla av i skrivandet så här i slutet på ”terminen”, men tänkte sammanfatta den senaste tiden.

I måndags invigde jag Bergmanveckan. Jag försökte på fem minuter sammanfatta vårt samhälles kaos med europakris och presidentval. Dristade mig till att skämta lite och säga att vi inte ens vet hur det ska gå i fotbolls-EM. Ville koppla ihop osäkerhet och förändring med behovet av att få nya perspektiv genom filmerna. Få hjälp att tolka vår samtid. Att det är därför film är så viktig.

I pappersutgåvan av Gotlandstidningarna stod det sedan att jag sade ungefär så här ”vi lever i tider av oro och vet inte ens vilka som vinner fotbolls-VM, därför behövs film”. Humor!

Annan humor är detta blogginlägg på Skulden är inte min efter Rafael Edholms klagan hur svårt det är för män att göra film nuförtiden. Kul att vår hemsida är så informativ!

Det är kul att så många söker jobbet som min assistent. Vi har nu förtydligat vår annons eftersom många som söker jobbet har en alltför kvalificerad bakgrund.
Vi får se vem det blir som efterträder Hanna
Klart och kul är att Magdalena Jangard börjar hos oss!

Nästa vecka är det Almedalen. Stor humor blir det inte minst när vi visar reklamfilmerna, de andra punkterna blir dock mer politiska vilket är kul på ett annat sätt.

Inspirerad att bidra?

Idag började jag följa en twittrare vid namn Marcus Widblom. Jag har ingen aning om vem han är, men han tipsar om talare på Ted.com, sajten med talare som inspirerar.

Vem vill inte bli inspirerad? Så jag följde ett av hans tips, gick in och hörde Beeban Kidron (regissör) prata om sin filmklubb som hon startat för att engagera studenter i filmens värld.

I Cannes lyssnade jag på Bfi, som startar denna verksamhet fullt ut i England. Blir stolt över vårt Film i Skolan som redan gör mycket av detta, i samarbete med alla filmresurscentra ute i regionerna. (Blir även stolt över det projekt som jag var med om att omskapa i tidningsvärlden, från Tidningen i Skolan till Mediekompass för att hjälpa eleverna inte bara läsa tiding utan även göra och kritiskt granska tidningsinnehåll.) 

Så kolla gärna in tipsen ovan, men kolla också in vad som händer i din egen region och fundera över hur du kan bidra! 

Om dominansen på biomarknaden

I fredags var jag och ett antal andra med i Kino för att ge våra sypunkter på hur SF dominans på biomarknaden påverkar filmutbudet.

Frågan som inte kom upp är vad man kan göra åt denna situation. Att SF kommer fortsätta vara dominant råder det ingen tvekan om, men de äger ”bara” 80% av marknaden. Vad kan hända på de övriga 20%?

Bland annat kan de övriga göra en gemensam satsning på en gemensam biljettbokningssajt. Jag har hört att det nu pågår. Ett steg i rätt riktning!

Filmbasen och film i vården

Idag var jag ute på filmresurscentret i Stockholm, som Filmbasen ingår i.

Grunden för filmens roll i hela landet är regionernas (landstingens) kulturpolitik. Sedan ett och ett halvt år tillbaka fördelas pengar till regionerna enligt samverkansmodellen. Kulturrådet delar ut pengar till regionerna utifrån deras kulturplaner. Filminstitutet sitter med och fattar beslut om dessa pengar.

Man kan säga att filmen har svårt att få gehör i regionerna, generellt sett. Filmen anses inte vara kultur utan en näring och ska stå på egna ben. Och viss film klarar ju det, medan annan filmverksamhet inte gör det. Talangutveckling, film i skolan och filmvisningar av smalare film behöver stöd.

I Stockholm är Filmbasens arbete (den del av resurscentret som håller på med produktion) välkänt. Men idag fick vi också se exempel på hur man kan använda film i vården. För att hjälpa människor att utrycka sig. De exempel ni ser här gjordes på Bergsunds äldrevård. Missa inte” Ålen”.

Resultatet? Äldre som fått dela med sig av sina berättelser (och mår bättre som följd, alla vill dela sina berättelser) och vi som fått del av dem.
Ganska fantastiskt.

Ball brud

Idag åt jag lunch med Carin Götblad.

Vi har lite samma jobb (som hon hade förstås). Man ska leda en kår många har åsikter om, händelser i omvärlden som man inte kan styra över har stor betydelse och de flesta som jobbar i branschen drivs av ett patos (som de inte nödvändigtvis delar med varandra).

Kul att träffa någon som överlevde sin position i 9 år. Som är den första länspolismästaren som haft posten så länge och den första och enda kvinnan på posten (av 38 möjliga…) och som till skillnad från några av sina företrädare INTE fick sparken.

Kräver en ball brud för att klara det. Och det är hon.

Examen i Göteborg

Idag har jag tillbringat en inspirerande dag med Filmhögskolan i Göteborg, inbjuden av Anne-Marie Söhrman Fermelin.

Jag fick höra Anna-Maria Kantarius och Jonas Mosskin opponera på tre studenter; Joséphine Adams, Mikael Bundsen och Marcus Carlsson.

Tyvärr hade jag inte sett deras filmer, men tack vare deras uppsatser och Anna-Marias lysande presentation (samt lite klipp) kunde jag följa med ändå.

Så spännande diskussioner, som också kom att handla om så olika saker. Om filmaren, om verket och om processen.
Det var högt i tal från både publik, opponenter och studenterna. Fler borde ha fått höra.

I höst kommer vi starta samtal om konstnärliga processer. Ser fram emot fler sådana samtal med initierade och intresserade deltagare. Kom – det är så lärorikt och inspirerande!

Små barn gillar stumt

Jag har förvånats på våra stumfilmsvisningar på Filmhuset hur låg snittåldern är. Jag visste inte att stumfilm var det nya svarta (vilket The Artist förstås visar att det är).

Att barn inte har koll på det senaste i filmvärlden tar jag för givet. Därför är det extra kul att vår fina satsning i Film i Skolan, Chaplin-projektet visar att små barn uppskattar Chaplin. Och att man kan prata värderingar med dem utifrån det.
Att Chaplin fortfarande håller för vuxna anade jag. Men jag har underskattat omfattningen av den universella kraften.