Idag har jag mest träffat folk. Följde med min tyske jurykollega till tyska mottagningen. Där träffade jag chefen för deras kortfilmsorganisation samt en georgisk animatör som också arrangerar festival i Georgien för flyktingbarn efter kriget 2008 (för er intresserade, se mina blogginlägg för exakt ett år sedan, då var jag där). Efter det den sydkoreanska mottagningen med möten från mitt möte med dem i Seoul för ganska exakt två år sedan. Möten är viktigt!
Annars mest fascination över olika festivalers publikegenheter. Här gör alla svalor av program och inbjudningar. De svalor som svävar längst in över scen möts av jubel. En annan markör är tystnad på duken som möts av ”glappande”munnar. Ni vet, när man glappar läpparna mot varandra med luft i munnen. Ett gluckande ljud, som om vi alla vore grodor. Grodor är väl också flockdjur, så det är kanske ett passande ljud. I vart fall, publiken markerar att de vet vad som gäller. Vi andra lär oss.
Anna Serner 
Kommentera